Anläggningsmarknaden går mot rekordnivåer
Anläggningsmarknaden går mot rekordnivåer
PROGNOS. Medan resten av byggmarknaden kämpat i motvind går anläggningssektorn starkt. Läs sammanfattning av den senaste prognosen som publicerades den 17 juni.
PROGNOS. Medan resten av byggmarknaden kämpat i motvind går anläggningssektorn starkt. Läs sammanfattning av den senaste prognosen som publicerades den 17 juni.
SWITCH SECTION
Anläggning går starkast av alla byggsegment
Av alla delar av byggmarknaden är det anläggningsmarknaden som just nu sticker ut allra mest – och de positiva utsikterna väntas hålla i sig. Under 2026 beräknas de sammanlagda investeringarna samt drift och underhåll öka med hela 7,1 procent i reala termer.
Bakom den starka tillväxten ligger framför allt ett enkelt faktum: stora delar av Sveriges infrastruktur byggdes under 1960- och 70-talen och har nu nått sin tekniska livslängd. Det skapar ett enormt uppdämt investeringsbehov. Eftersom drivkraften till stor del är offentlig finansiering är marknaden dessutom betydligt mindre känslig för konjunktursvängningar än övriga byggbranschen.
Transport och energi - där de stora svenska satsningarna gör
Tittar man på var pengarna faktiskt tar vägen framträder två tydliga prioriteringar: transportinfrastruktur och energi. Det är dessa segment som har fungerat som motkraft när resten av byggmarknaden befunnit sig i lågkonjunktur.
På transportsidan har regeringen presenterat en ny nationell plan och infrastrukturproposition som är historiskt ambitiös. Fokus är tvådelat: dels att rusta upp den underhållsskuld som byggts upp under decennier, dels att göra riktade investeringar där de ger störst samhällsekonomisk nytta.
Inom energi är elnäten i akut behov av investeringar – och det politiska målet om fördubblad elproduktion till 2045 förstärker takten ytterligare. Kommunernas satsningar på VA-system och ökade försvarsanslag bidrar dessutom till att bredda uppgången.
Sverige sticker ut i Norden
Jämfört med sina nordiska grannar befinner sig Sverige i en helt annan division just nu. Tillväxttakten skiljer sig markant mellan annars jämförbara marknader.
Sverige har med andra ord ett avsevärt starkare momentum än övriga Norden 2026. Om det beror på att Sverige kommer från lägre historiska investeringsnivåer, eller på strukturella skillnader i grannländerna, kräver djupare analys – men siffrorna är tydliga.
Europas stora skifte: Tyskland och säkerhetspolitiken
Den enskilt viktigaste förändringen på europeisk nivå just nu är Tysklands omläggning av finanspolitiken. Landet har öppnat upp sina möjligheter att göra stora infrastrukturinvesteringar och avsatt enorma resurser för ändamålet – ett verkligt paradigmskifte som väntas driva upp tyska infrastrukturinvesteringar markant.
Parallellt driver säkerhetspolitiska satsningar, framför allt i norra och östra Europa, investeringar i försvarsanläggningar och transportinfrastruktur. Det är ett mönster som även syns i Sverige, där ökade försvarssatsningar bidrar till att lyfta flera anläggningssegment.
Hur påverkar geopolitisk osäkerhet anläggningsmarknaden?
En naturlig fråga i nuläget är vad konflikter och global oro – som Irankriget – betyder för branschen. Svaret är mer nyanserat än man kanske väntar sig.
Eftersom marknaden till stor del styrs av offentliga investeringsbeslut är efterfrågan relativt okänslig för geopolitiska chocker. Däremot kan utbudsstörningar leda till högre byggkostnader, vilket riskerar att urholka budgetutrymmet för enskilda projekt. Det är ett välkänt scenario: ett projekt budgeteras till en viss summa, kostnaderna drar iväg, och finansieringsfrågan måste lösas längre fram.
Anläggningsmarknaden är ett av de mer motståndskraftiga segmenten i en tid av geopolitisk osäkerhet – just tack vare sin offentliga finansiering och starka statliga finanser.
Anläggning stabiliserar en annars utmanande byggmarknad
Sammantaget är bilden tydlig: anläggningsmarknaden går väsentligt bättre än övriga byggmarknaden och har en strukturell medvind som nybyggnationssidan saknar. Det uppdämda behovet av att rusta upp åldrande infrastruktur är fortsatt enormt, och den offentliga finansieringen ger marknaden en stabilitet som konjunkturberoende segment inte kan matcha.
En intressant osäkerhetsfaktor finns dock i höstens riksdagsval: historiskt sett brukar stora skiften i infrastrukturpolitiken sammanfalla med maktskiften. Inte minst inom energiområdet råder det osäkerhet om vilken politisk inriktning som väntar – och det kan påverka investeringstakten framöver.
Anläggningsprognoserna publiceras två gånger per år och ger dig bedömningar för marknadens olika delsektorer. Läs mer här.
